Recensioner

Samtycket av Vanessa Springora
Albert Bonniers Förlag

By 27 januari, 2021mars 2nd, 2021No Comments

Stark uppgörelse med förövaren

Samtycket av Vanessa Springora
Översättare: Marianne Tufvesson
Albert Bonniers Förlag
Vanessa Springoras roman Samtycket har orsakat en intensiv debatt i Frankrike om sex med minderåriga och pedofili. En tydlig, ytterst angelägen uppgörelse som utan moraliska övertoner analyserar den franska kultureliten.

Vanessa Springora, nu 48 år gammal och förläggare på bokförlaget Juilliard i Paris, debuterade som författare i januari i år med Le Consentement, en bok om den destruktiva relation som förstörde hennes ungdom. Boken slog ner som en bomb i den franska kulturvärlden. Nu föreligger den i svensk översättning av Marianne Tufvesson.

Relationen har sin upprinnelse i ett möte som inträffar 1986. Då sitter den 14-åriga Vanessa Springora och vantrivs på en fest hemma hos en av mammans vänner i Paris. Festen kryllar av kulturarbetare, författare och poeter och de inbjudna gästerna består enbart av vuxna, förutom Vanessa som i stort sett tvingats dit av sin mamma. Ensam i ett hörn känner hon sig osäker och apart, på tonåringars vis. Men plötsligt känner Vanessa att någon ser på henne med en blick som är så intensiv att den känns som en smekning. Hon vänder sig om och ser att den kommer från den snart 50-årige kände författaren Gabriel Matzneff. Vanessa blir blixtförälskad och det dröjer inte länge förrän hon och Matzneff blir ett par, trots den stora åldersskillnaden.

Gabriel Matzneff är pedofil, något som Vanessa är alldeles för ung och oskyldig för att förstå. Hon vet bara att han anses vara en utmärkt författare som har fått fina litterära priser och hyllas av det franska kulturetablissemanget, och hon är stolt över att han valt just henne. Vad hon inte vet, är något som hennes föräldrar och de vuxna i hennes mammas umgängeskrets dock är mycket medvetna om. Det rör sig om något som många till och med ser som lite spännande och ekivokt, nämligen att Matzneffs hyllade, prisbelönta romaner i det stora hela består av genomgående autentiska skildringar av hans sexuella utnyttjanden av barn under sexton års ålder.

När Vanessa, som till sist, till sin förtvivlan, kommer underfund med att hans perversioner också involverar henne själv, bryter hon med honom. Emellertid lämnas hon helt utan skyddsnät då en självisk vuxenvärld vänder henne ryggen och därtill ger henne skulden för det som hänt. Matzneff, som inte verkar ha några som helst skrupler förföljer och plågar henne dessutom under många år; bland annat genom att infoga hennes romantiska, överspända brev i sina texter för att påvisa att hon varit förälskad i honom och gett sitt samtycke till allt sexuellt umgänge dem emellan.

Vanessa far otroligt illa av hela den perversa historien. Hon drabbas av svåra skuldkänslor, får ätstörningar och plågas av självmordstankar och trots att hon alltid älskat att läsa och skriva, förlorar hon sitt intresse för litteratur och all tro på sin egen kreativa förmåga.

Boken har väckt otroligt mycket ilska och satt hela det franska kulturetablissemanget i gungning. Hur kunde man hylla en aktiv pedofils helt självbiografiska romaner? Hur kunde man sitta framför tv:n och lyssna på hur Matzneff inför en beundrande publik ogenerat fick prata på om sina sexuella övergrepp på minderåriga?

Att reda ut det här har varit ett av Vanessa Springoras två syften med sin bok. Dels har Springora velat analysera den tidsanda som möjliggjorde hennes, uppenbart olagliga, förhållande med en känd pedofil, dels har hon velat ta revansch på sin förövare. Hämnden består i att spärra in honom i en bok på samma sätt som hon anser att han låste in henne i sin. Hon har lyckats bra med båda sina föresatser. Samtycket är en tydlig, ytterst angelägen uppgörelse som utan moraliska övertoner analyserar den franska kultureliten och den tidsanda som många nu anser präglades av frånvarande föräldrar och lite väl mycket sexuell frigjordhet. På 70-talet kunde kändisar inom 68-vänstern utan alltför kraftiga mothugg, skriva ett öppet brev till Le Monde till försvar för två häktade pedofiler. Det var dessutom ett brev som dessutom uppmuntrade till sex mellan barn och vuxna, något som ju verkar helt vansinnigt idag.

Vanessa Springora har som sagt lyckats väl med sin personliga hämnd. Matzneff sitter nu fast på boksidorna, uthängd i all sin ynklighet. Han har också åtalats för pedofili, och det är inte otroligt att den gamle så kallade ”livsnjutaren” kommer att få tillbringa sina sista år bakom galler på en plats där han inte längre kan göra någon skada, alltmedan den allt hetsigare debatten om sexuella övergrepp mot barn och kvinnor dras vidare in i en förhoppningsvis ljusare framtid.

Elisabeth Brännström

Elisabeth Brännström